Utveckla Vingåkersbygden
Genom att Vingåkers kommun har satsat hårt på relationer finns nu ett samarbete där lokala utvecklingsforum är med och bestämmer vad kommunen ska satsa på.
Stolt landsbygd
I Vingåkersbygden har kommunen skapat aktiv medborgardialog och stöttning för den lokala kraften för att utveckla bygden. Genom att Vingåkers kommun har satsat hårt på relationer finns nu ett samarbete där lokala utvecklingsforum är med och bestämmer vad kommunen ska satsa på. Detta arbetssätt har uppmärksammats av Tillväxtverket som lyfter Vingåkers kommuns metod som ett lärande exempel för att stärka landsbygdsperspektivet.
Digitalisering och landsbygdsutveckling
Att digitaliseringen kommer att kunna skapa helt nya möjligheter för ökad service, tillgänglighet, trygghet och livskvalitet för boende och verksamma på landsbygden är det få som motsäger sig. Men att digitala tjänster inte löser behoven och utmaningarna av sig självt är en viktig aspekt i arbetet med digitalisering.
Digitala lösningar och tjänster är inte smarta förrän man känner till att de finns, klarar av att använda dem samt att tillräckligt många använder tjänsten för att den ska fungera optimerat. I takt med att de digitala tjänsterna växer fram är det viktigt att även arbeta aktivt med förutsättningarna för den sociala infrastrukturen.
Ett exempel på hur vi i Vingåkersbygden arbetar med digitaliseringen kopplat till den sociala infrastrukturen är hur vi redan vid fiberutbyggnaden samverkade mellan kommunen, operatören IP-Only samt civilsamhället. Utan denna trepartssamverkan hade vi inte kunnat bygga ut fibernätet på det vis vi gör idag. I och med att vi inte behövt bilda några fiberföreningar har civilsamhället varit en viktig part. För att få upp anslutningsgraden är engagemang i form av grannar som pratar med varandra om vikten av fiber och vad det betyder för hela bygden att få ut fiber, viktig för att få upp anslutningsgraden. Om anslutningsgraden är för låg kan ingen fiberutbyggnad ske.
Ett annat exempel är när de första orterna anslöts till fibernätet. Då visade det sig att det finns ett enormt stort behov av kunskap kring sin fiberanslutning. Frågor som: hur och vad man kan använda fibern till, hur man rent praktiskt koppla in den, vad skillnaden mellan kabel och trådlöst är, hur man väljer tjänsteleverantör, om man kan säga upp Radiotjänst när man beställt TV från en specifik leverantör, var sådant vi fick svara på.
För att möta upp detta behov skapade vi innehållet till en studiecirkel baserat på frågeställningar vi fick till oss på kommunen. Vi vände oss till Länsbildningsförbundet Sörmland och frågade om något studieförbund kunde ta sig an uppgiften att arrangera studiecirklar. Studieförbundet Vuxenskolan Sörmland började då arrangera studiecirklar inför anslutning av nya fastigheter. Över trehundra Vingåkersbor har deltagit i denna studiecirkel. Det är en indikation på att behovet av information och kunskap om frågorna är väldigt stort. Här behövde vi skapa förutsättningar för att många skulle kunna ta del av fiberanslutningen, vilket i sin tur leder till ökad digital tillgänglighet.
Att anställa en landsbygdsbibliotekarie är även det ett exempel på hur vi kan bygga social infrastruktur, men med koppling till digitaliseringen. Bibliotekstjänsterna idag är långt mycket mer än bara utlåning av fysiska böcker. En stor del av bibliotekens uppdrag innefattar även att skapa digital delaktighet samt att erbjuda digitala tjänster där man till exempel kan läsa dagstidningar på nätet och låna e-böcker. Genom att kunna erbjuda dessa tjänster lokalt i kransorterna bidrar tjänsten landsbygdsbibliotekarie även till sociala möten. Genom att fånga upp behovet i bygderna kan denne hjälpa till att arrangera studiecirklar och aktiviteter utifrån deras behov. Exempel på aktiviteter kan vara att lära sig hur man använder läsplatta, mobiltelefon eller dator.
När vi ser över möjligheten att använda olika digitala tjänster för ökad service (exempelvis digital lanthandel, appar för samåkning och samtransporter samt tjänster för leveranser av postpaket) kommer det vara viktigt att koppla aktiviteter lokalt för information om de olika möjligheterna och sprida kunskap om hur de används. Detta görs tillsammans med folkbildningen och civilsamhället.
Lokala utvecklingsplaner
En del av utvecklingsarbetet innebär att varje område i Vingåkersbygden arbetar fram lokala utvecklingsplaner (LUP). Detta kan ske på lite olika sätt, men gemensamt är att de ska spegla invånarna på orten, deras ambitioner och idéer. Alla i bygden ska ha möjlighet att påverka innehållet i planen, och kunna engagera sig för att förverkliga den!
En lokal utvecklingsplan är ett verktyg för att prioritera, organisera och förankra aktiviteter och arbete som gör orten eller bygden till en bättre plats att leva och verka på. Även en arbetsgrupp för de areella näringarna tar fram en utvecklingsplan, där deras prioriteringar framgår men strukturen skiljer sig såklart något från byarnas planer i och med att frågorna har en annan karaktär.
De lokala utvecklingsplanerna ingår i ett större sammanhang. Tillsammans visar de hur invånarna i Vingåkersbygden vill att framtiden ska se ut, både på kort och lång sikt. Det är en tydlig signal till både offentliga, privata och ideella aktörer som verkar för att skapa utveckling här.
De lokala utvecklingsplanerna utgör därför en del av underlaget till den kommunala utvecklings- och serviceplanen i Vingåkers kommun. Denna arbetas fram och uppdateras med hjälp av Lokalt utvecklingsforum – ett råd som tillsammans med kommunala tjänstemän träffas två gånger om året och dit samtliga orter i Vingåkersbygden deltar med två representanter vardera.
Bidra till utvecklingen av Vingåkersbygden
Lokalt utvecklingsforum (LUF) är ett råd som träffas två gånger om året, i april och i oktober. Utvecklingsgrupperna som är verksamma i samtliga orter i Vingåkersbygden, och som tagit fram lokala utvecklingsplaner, skickar två representanter vardera till LUF. Tillsammans med kommunala tjänstemän behandlar de olika aktuella frågor. Exempelvis fördelning av den så kallade bygdepengen, hur investeringsmedel ska användas och vad som är prioriterade frågor för att Vingåkersbygden ska utvecklas i en hållbar riktning.
Vill du vara med och påverka din ort och därmed hela Vingåkersbygden? Ta kontakt med din lokala utvecklingsgrupp!
- Högsjö utvecklingsgrupp
- Byalaget Kreativa Läppe
- Österåker sockenråd
- Marmorbyns utvecklingsgrupp
- Aktivt Baggetorp
- Viala utvecklingsgrupp
- Samverkarna i Vingåker
- Arbetsgruppen för de areella näringarna
Arbetssättet för att fortsätta utvecklas och bli Sveriges smartaste landsbygd bygger på trepartssamverkan – eller det som kallas för Leader-metoden. Genom att offentliga, privata och ideella aktörer samverkar uppnår vi störst effekt och skapar demokrati, engagemang, gemenskap och mångfald. Vingåkersbygden är inte stort och därmed ska det också ligga nära till hands att samarbeta, organisera smart och kommunicera enkelt med varandra.