Hoppa till innehåll

Boendemiljö

Information om hur du förhåller dig till buller, radon, skadeinsekter, temperatur och mögel.

Att vistas inomhus påverkar din hälsa på olika sätt. I Sverige spenderar vi ungefär 90 % av vår tid inomhus eftersom vi lever i ett kallt klimat. Det är därför viktigt att vår inomhusmiljö är så bra som möjligt så att vi inte utsätts för faktorer som påverkar vår hälsa på ett dåligt sätt.

Miljöbalken reglerar flera av de faktorer som påverkar inomhusmiljön, till exempel radon, fukt och mögel, ventilation, temperatur, och buller. Miljöbalkens regler för inomhusmiljön omfattar bland annat bostäder, skolor, förskolor, fritidshem, vårdboenden, hotell och badhus.

Miljöbalkens regler omfattar dock inte inomhusmiljön på arbetsplatser. Kontakta då Arbetsmiljöverket.

Om du upplever problem på grund av din boendemiljö eller då du vistas på din skola, förskola eller liknande så kan du lämna in ett klagomål till samhällsbyggnadsenheten. Om ditt klagomål är befogat kan samhällsbyggnadsnämnden ställa krav på fastighetsägaren så att problemen åtgärdas.

Hur är din inomhusmiljö?

Hälsoskydd är det arbete som utförs för att undvika att människor får besvär eller blir sjuka av miljön. En av de viktigaste faktorerna för hur vi mår är inomhusmiljön i våra bostäder. Exempel på faktorer som kan göra oss sjuka eller påverka vårt välbefinnande är buller, radon, fukt och mögel, för höga eller låga temperaturer, bristfällig ventilation eller olägenhet orsakad av djurhållning eller skadedjur. Sådana störningar kan, om de inte är helt tillfälliga, utgöra olägenheter för människors hälsa (förr kallade man dem ”sanitära olägenheter”).

Om du störs av något i din bostad ska du i första hand kontakta fastighetsägaren eller den som orsakar störningen (verksamhetsutövaren). Får du inget gehör trots detta kan du lämna in en anmälan som ett klagomål till samhällsbyggnadsenhetens miljöinspektörer.

Vad kan en miljöinspektör göra?

Samhällsbyggnadsenheten utövar tillsyn enligt miljöbalken över verksamheter som påverkar människors hälsa och miljön. Detta innebär att vi är skyldiga att ingripa när en verksamhetsutövare inte vidtar rimliga åtgärder mot en olägenhet.

Samhällsbyggnadsenheten ger också information och råd till verksamhetsutövare. Ett ytterligare ansvar är att vidta omedelbara åtgärder som behövs för att spåra och undanröja smitta om ett sällskapsdjur eller ett objekt bär på en för människor allvarlig smittsam sjukdom.

Vad kan miljöinspektören inte göra?

Samhällsbyggnadsenhetens miljöinspektörer handlägger inte ärenden där det är uppenbart att olägenhet enligt miljöbalken inte föreligger.

Miljöinspektörerna utför eller handlägger till exempel inte:

  • Ärenden som rör vilda djur, exempelvis närgångna vildsvin. Om vilda djur uppträder aggressivt inom tätbebyggt område ska polisen kontaktas.
  • Störningar från grannar (fester, missbruk, ”grannfejder”). Ta i första hand kontakt med den granne som orsakar störningen. I andra hand kontaktar du din hyresvärd eller styrelsen i bostadsrättsföreningen. Vid störningar av ordningskaraktär kan polis kontaktas.
  • Besiktningar av fastigheter inför husköp. För detta ska fackman/konsult anlitas.
  • Större utredningar av inomhusmiljön. Fastighetsägaren är ansvarig för utredningar av inomhusmiljön och anlitar bäst en fackman för detta. I klagomålsärenden kan samhällsbyggnadsenheten i samband med en inspektion göra vissa mätningar för att bedöma om olägenheter föreligger och om vidare utredning krävs.
  • Bekämpning av ohyra i eller kring en fastighet. Fastighetsägaren ansvarar för att sanering blir gjord och för detta ändamål anlitas lämpligen en saneringsfirma.
  • Arbetsmiljörelaterade ärenden. Kontakta Arbetsmiljöverket.
  • Lösspringande och aggressiva hundar. Kontakta polisen.
  • Olycksrisker på skolgård, lekplats eller kopplade till byggnader och installationer. Kontakta fastighetsägaren.

Buller

Buller är den miljöstörning som berör flest människor i Sverige. Vanliga källor till buller och höga ljudnivåer är väg-, spår- och flygtrafik, fläktbuller i fastigheter, ljud från grannar, industrier, byggnadsarbeten, diskotek och konserter.

Buller påverkar vår hälsa och vår möjlighet till en god livskvalitet. Det påverkar människor olika beroende på vilken typ av buller det är, vilken styrka det har, vilka frekvenser det innehåller och hur det varierar över tiden. Det är även av betydelse i vilken situation vi utsätts för det.

Förutom att vi blir störda av buller kan det påverka vår prestation, inlärning och sömn negativt. För den vuxna befolkningen finns undersökningar som tyder på att det finns en ökad risk för blodtryckssjukdomar om man utsätts för mycket buller under lång tid. Mycket höga ljudnivåer kan orsaka hörselnedsättning och öronsusningar (tinnitus).

Fukt och mögel

Mögelsvampar och mögelsporer förekommer naturligt både utomhus och inomhus. Mögel kan börja växa om det har tillgång till fukt, syre och näring, exempelvis smuts, trä eller damm. De vanligaste orsakerna till mögelangrepp inomhus är fukt som tränger in i väggar, tak eller golv, i kombination med låg luftomsättning.

Fuktskador kan leda till nedbrytning av bygg- och inredningsmaterial vilket ökar risken för att kemiska ämnen avges till luften. Detta kan ge hälsoproblem, och det är vanligt att människor som vistas i fuktiga hus upplever irritation i luftvägar och ögon. Om fuktskador inte åtgärdas kan mögel, bakterier, alger och kvalster att börja växa.

Förebygg fukt och mögel

Du kan själv förebygga fukt och mögel genom att se till att ventilationen i din bostad fungerar som den ska. Då minskar risken för fuktskador och i förlängningen angrepp av mögel och andra mikroorganismer. Håll ventiler öppna och rengör dem med jämna mellanrum. Använd duschdraperi och torka bort vattnet från golvet efter duschning. Har du badkar bör du hålla rent under det. Om en fuktskada inträffar, se till att åtgärda den så fort som möjligt.

Om du misstänker fukt- eller mögelproblem

Hyr du din bostad ska du i första hand kontakta din hyresvärd. Bor du i en bostadsrätt så vänder du dig till bostadsrättsföreningens styrelse. Äger du din egen bostad bör du kontakta ditt försäkringsbolag för att få råd om hur du ska gå vidare.

Radon

Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas, som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. När gasen i sin tur sönderfaller bildas så kallade radondöttrar, som är radioaktiva metallatomer.

Radon finns i marken, luften och vattnet. När det gäller luften i våra bostäder är marken under huset sannolikt den vanligaste radonkällan. Markradon kan tränga in i bostaden till exempel genom sprickor i grunden eller via otätheter där el-, vatten- och avloppsrör går in i huset. Radon kan också komma från byggnadsmaterial och från hushållsvattnet.

Om du vill mäta radon kan du vända dig till ett godkänt mätlaboratorium och beställa radondosor. Mätningen ska pågå under minst två månader mellan 1 oktober och 30 april. För att hitta ett ackrediterat mätlaboratorium kan du gå in på SWEDAC:s hemsida längre ner på sidan.

Risker med radon

Radon följer med luften in i luftrör och lungor när vi andas. Lungorna kan ta skada av det, och i värsta fall kan det leda till utvecklingen av lungcancer. Ju längre tid du tillbringar i radonhus och ju högre halter du utsätter dig för desto större är risken.

Rökning i kombination med radonstrålning innebär en ökad hälsorisk. Även passiva rökare, som familjemedlemmar, löper ökad risk att drabbas av lungcancer från radon. Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att omkring 500 lungcancerfall per år orsakas av radon i inomhusmiljön. Av dessa är 90 procent rökare.

Radonhalten mäts i antal Bequerel per kubikmeter inomhusluft (Bq/m3). 1 Bq/m3 innebär att en atom sönderfaller per sekund i varje kubikmeter luft. För att minska risken att din hälsa ska påverkas negativt, har Folkhälsomyndigheten angivit att radongashalten i inomhusluft inte bör överstiga 200 Bq/m3.

Skadeinsekter

Vems ansvar är det?

I hyresrätt

Det är fastighetsägarens/hyresvärdens ansvar att se till att problem med skadedjur åtgärdas och löses så fort det är möjligt. Enligt miljöbalken ska fastighetsägaren ha egenkontroll. Det innebär att förekomsten av skadedjur ska förebyggas, kontrolleras och vid behov åtgärdas. I sitt egenkontrollprogram ska fastighetsägaren ha rutiner för detta. Oftast har fastighetsägaren ett avtal med en skadedjursfirma som tar hand om själva bekämpningen.

Möbler eller andra föremål som du vet, eller har anledning att misstänka är angripna av skadedjur får inte tas in i bostaden. Oavsett hur ohyran kommit in i lägenheten är du som hyresgäst skyldig att underrätta hyresvärden så fort du upptäcker ohyran. Hyresvärden ansvarar sedan för saneringen.

I bostadsrätt

Du som bor i en bostadsrätt har enligt Bostadsrättslagen ansvar för att det inte kommer in ohyra i din lägenhet. Om det inte efterlevs kan du själv få komma att stå för kostnaden för att utrota ohyran. Styrelsen är dock alltid skyldig att – om det gäller en bostadslägenhet som utgör en del av ett hus – vidta åtgärder för utrotande av ohyran.

I villa eller radhus

Äger du en villa eller ett radhus ansvarar du själv för att hålla ohyra och skadedjur borta. Ofta är en skadedjursförsäkring kopplad till din villa- och hemförsäkring, kontakta alltid ditt försäkringsbolag innan du beställer sanering.

Några företag som genomför insektssaneringar:

Nomor, Anticimex, Insecta, Refix Skadesanering, Rentokil, Svensk Skadedjurssanering med flera.

Vägglöss

Förekomsten av vägglöss har ökat kraftigt de senaste åren. Man tror att det beror på det ökande resandet och att människor får med sig vägglöss hem i bagaget. Det är idag ett av de vanligare problemen. Det är inte känt att vägglöss orsakar sjukdomar i Sverige.

Var gömmer sig insekten?

Vägglusen finns vanligvist runt sängarna i bostaden och kan finnas i hela sängen, madrassen och i allt bohag i närheten av sängen. Det gäller även gardiner, tavlor, speglar, bakom golvlister och dörrkarmar i närheten av sängen. Är det stora mängder kan de spridas till andra rum och bostäder.

Fakta

Vägglusen (Cimex lectularius) är cirka 5-8 millimeter och kan ses med bara ögat. I brist på föda kan den gå i dvala i över ett år. Ett bett från en vägglus är ungefär som ett myggbett och kan för en del människor ge kraftigare reaktioner beroende på känslighet. Vägglöss sprids via kläder, textilier och bohag och kan själva sprida sig till angränsande bostäder om de förekommer i mycket stora mängder. Vägglusen kan inte flyga.

Vägglusen dör vid temperaturer över 50° C så kläder och annan textil som behöver saneras måste tvättas vid minst 60° C, torktumla gärna om textilen tål det.

För att frysa vägglöss behöver temperaturen vara under -18° C och frysning behöver ofta ske under lång tid för att insekten ska dö. Att ställa ut något i kyla försätter oftast insekten i dvala och den vaknar till liv när den kommer in i rumstemperatur.

Tänk på att vägglöss är svåra att bli av med, ta alltid hjälp av saneringsfirma. Det krävs ofta flera saneringar innan insekten är borta.

Skydda dig och andra från vägglöss!

  • Risken att vägglöss ska följa med från hem till skola/förskola är mycket liten. Finns det ändå oro för att så ska ske, förvara inte kläder på golvet i angripet rum och tvätta, värmebehandla eller frys kläderna du misstänker kan bära med ägg från vägglus, se nedan.
  • Var vaksam när du tar hem använda möbler.
    Förvara aldrig din resväska öppen på golvet när du är ute och reser utan ställ den högt och långt ifrån säng eller annan möbel som kan användas som sovplats.
  • När du kommer hem, ta ur alla kläder ur resväskan och tvätta, gärna vid 60 °C om det går, torktumla eller torka i torkskåp.
  • Övrigt innehåll läggs i plastpåse och in i frysen -18° C i sju dagar. Kolla att materialet tål behandlingen och att tjocka material kan behöva längre tid. Kassera plastpåsen efter användning.
  • Föremål kan värmebehandlas, väl förslutna i plastpåsar, i maximalt 60 °C i värmeskåp under minst en timme. Kolla att materialet tål behandlingen och att tjocka material kan behöva längre tid. Kassera plastpåsen efter användning.
  • Ta inte in resväskan direkt när du kommer hem. Kontrollera resväskan noggrant och dammsug den. Dammsugarpåsen läggs i en plastpåse och stoppas in i frysen under flera dygn, därefter ska den slängas i soptunnan. Om resväskan tål värme så kan värmebehandlas i en sopsäck i torkskåp.
  • Ge inte bort möbler eller annat du misstänker vara angripet.

Kackerlackor

Du känner igen kackerlackor på deras platta kroppar med en stor halssköld. De har kraftiga ben och från huvudet sticker två trådsmala antenner ut. Eftersom de smutsar ned och sprider smitta kan de vara en hygienisk besvärlighet.

En kackerlacka kan vara svår att upptäcka eftersom de är ljusskygga och mest aktiva på natten. Kroppslängden på en vuxen kackerlacka kan variera från en centimeter till en decimeter och på en fullt utvecklad individ täcks ryggen av två par vingar. Av de cirka 4000 arter som finns är de flesta bruna eller grå. I Sverige är den tyska kackerlackan vanligast, den är brunfärgad.

Du känner även igen kackerlackor på lukten. De avsöndrar ett illaluktande vätska från körtlar i bakkroppen och även dess exkrementer luktar illa.

Kackerlackor förökar sig fort, deras goda försvarsbeteende och god tillgång på både mat och skydd har bidragit till att kackerlackan har blivit ett svårsanerat skadedjur. Inomhus äter kackerlackor allt de kommer åt, därför är det vanligt att hitta kackerlackor bland matvarorna.

Förebygga problem

Städa noggrant efter matlagning så att inga matrester finns framme och håll rent i bostaden så att insekter inte kan ta skydd.
Kackerlackor trivs i fukt, var uppmärksam på fuktskador.
Du som köper direktimporterade matvaror bör vara uppmärksam så att inga insekter kommer med varorna.

Myror

De vanligaste myrorna som invaderar våra hem i jakt på föda är svartmyran eller trädgårdsmyran. Den första myran som hittar något ätbart lämnar ett luktspår efter sig på väg tillbaka till boet och sedan är myrstigen ett faktum.

Svartmyran bygger gärna bon under marken där det gärna får vara lite fuktigt, till exempel under trädgårdsplattor eller intill husgrunden.

Faraomyran är en mycket liten bärnstensgul myra som kommer från mer exotiska breddgrader och som är mycket besvärlig att bli av med om den får fäste i hemmet.

Förebygga problem

Håll rent i köket, framför allt på våren, och torka bort sött spill efter saft, sylt, kaksmulor och annat sockrigt.
Ser man till att det inte finns sprickor och hål i lister och fasaden försvårar man för dem att ta sig in.
Att hålla grunden fri från fukt är ett sätt att förebygga deras bobyggande. Myror trivs i fuktiga miljöer, om du har problem med myror kan det innebära en dold fuktskada i din bostad.

Ängrar

Det finns flera varianter av ängrar, och de vanligaste i våra svenska hem är pälsängern och fläskängern. I naturen fungerar ängrarna som renhållare eftersom de äter sådant som blir över när andra djur fällt ett byte, skinnet och pälsen, men i våra hem kan de ställa till stor skada.

Pälsängrar är skalbaggar som under sin larvperiod lever av organiskt material som ylle, päls och även bomull. Larverna tuggar i sig tyg eller garn och lämnar små runda hål efter sig.

Fläskängrars larver äter istället rester av till exempel kött och ost. Allt eftersom larverna växer sig större ömsar de skinn och lämnar efter sig tomma larvskal. Efter en period övergår larven till puppa, som sedan blir en skalbagge. Själva skalbaggen äter inte och ställer alltså inte till skada på ull respektive mat, men lägger nya ägg som blir hungriga larver.

Förebygga problem

Det är svårt att hindra att skalbaggar tar sig in i våra hem och lägger ägg. Håller man rent och städar garderober och kök regelbundet har man större chans att hålla dem borta. Håll särskilt rent runt lister och svåråtkomliga utrymmen.
Ser man en änger eller spår efter dem gäller det att agera snabb eftersom fler ägg kan finnas någonstans redo att kläckas.
Kläder som man inte använder så ofta eller är extra rädd om kan man förvara i lufttäta plastpåsar.

Geting

Getingars vanor och existens i sig utgör egentligen inget större hot för människan eller byggnader, men de är nog så irriterande och ett stick från en geting kan göra riktigt ont. För känsliga personer kan de vara mycket farliga.

Därför räknas getingar som skadedjur då de uppträder i för stort antal blir det svårt att freda sig från dem. Bygger de bo på balkongen eller under taket kan deras närhet vara mycket störande.

Förebygga problemet

Att ta bort getingbon innan de hunnit växa sig stora är det mest effektiva. Gör det under våren eller försommaren när boet inte är större än en pingisboll. Tyvärr finns det idag inga pålitliga metoder att förhindra att getingar bygger bon.

Om du fått problem med getingar

Även ett lite större getingbo kan man plocka bort. Då måste man ha ordentligt med skyddskläder, en bislöja över huvudet och skyddshandskar. Man kan passa på en mörk kväll, eftersom getingarna blir slöa i kvällskylan och håller sig inne i boet.

För ett stort bo rekommenderar vi att man tar kontakt med en skadedjursbekämpare.

Temperaturer

Hur temperaturen upplevs bestäms av lufttemperatur, omgivande ytors temperatur, lufthastighet, luftfuktighet, aktivitet och klädsel. Olika personer har ofta olika uppfattningar om vad som är en behaglig inomhustemperatur. De flesta människor uppfattar dock en inomhustemperatur på 20-23 grader som behaglig.

Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus bör den operativa temperaturen ligga mellan 18 och 24 grader. Rekommenderat är dock att temperaturen ligger mellan 20 och 23 grader. Tillfälligt, under till exempel mycket varma sommardagar, kan man acceptera temperaturer upp till 26 grader. Äldre personer och personer med vissa sjukdomar kan vara känsligare för variationer i temperaturen vilket man bör ta hänsyn till.

Om du vill vädra

För att minska värmeförlusterna är det bäst att vädra ordentligt med tvärdrag under en kortare tid än att låta fönstret stå på glänt en längre tid. Då hinner inte golv, väggar och andra ytor bli kalla. Glöm inte att stänga av värmen under tiden du vädrar.

Om du som boende i ett flerbostadshus under en längre period har problem med temperaturen ska du kontakta fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen. Får du ingen hjälp kan du vända dig till miljöenheten för hjälp och information.

Lämna in ett klagomål

En betydande del av arbetet med hälsoskyddstillsynen består av klagomålshantering. För att vi ska kunna handlägga ditt klagomål på bästa sätt så vill vi helst att anmälan görs på vår blankett för klagomål.

Vänd dig i första hand till den som orsakar störningen och berätta om de problem som du upplever. I många fall kan problemen lösas direkt. Om detta inte hjälper kan du skicka in en klagomålsblankett till miljökontoret. För att miljökontoret ska gå vidare med ditt ärende måste störningen/olägenheten utgöra en hälsorisk.

Fyll i blanketten så utförligt som möjligt. Samhällsbyggnadsenheten kommer därefter göra en bedömning av din anmälan. Vi skickar vanligtvis en skrivelse till verksamhetsutövaren eller fastighetsägaren och ber denne yttra sig över den informationen du anger. Därefter genomförs vanligtvis en inspektion. Om samhällsbyggnadsenheten bedömer att en olägenhet föreligger kan krav om åtgärder ställas på fastighetsägaren eller verksamhetsutövaren.

Anmälan klagomål störningar i boendet eller utomhus, bullerproblem, avfall eller livsmedel (e-tjänst) Länk till annan webbplats.